Tuesday, May 31, 2005

Det globala samtalet

Häromdagen kom ytterligare en riktigt illavarslande rapport om den pågående klimat-förändringen. Det var ett engelskt forskarteam som via ärevördiga The Times kunde berätta att forskare från Cambridge nu kunnat konstatera - bortom allt tvivel - att Golfströmmen i sin allra nordligaste del börjat vika av. Styrkan i Golfströmmen avtar och pressar inte längre ner det kalla vattnet till djupen som tidigare. Forskarna anser att detta beror på den omfattande avsmältningen av både det arktiska istäcket och glaciärerna på Grönland.

Många rapporter har publicerats de senaste åren som påvisar effekterna av den globala uppvärmningen i polartrakterna. Permafrosten smälter, stränder eroderar, inuitbefolkningens livsvillkor har förändrats dramatiskt. Flora och fauna är hotade. De engelska forskarna talar till och med om att det arktiska istäcket under sommarhalvåret kan smälta ner i sin helhet någon gång mellan år 2020 och 2080. En Golfström som inte längre för varmt vatten till våra breddgrader kan sänka medeltemperaturen i nordvästra Europa mellan 5-8 grader.

I våras publicerade en rad amerikanska oceanografiska institut sina studier som visar att oceanernas uppvärmning inte kan ha någon annan förklaring än växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid i atmosfären från 800 miljoner fordon och oräkneliga bostäder har stört balansen i vårt känsliga ekosystem. Den stora frågan blir om vi kan vända denna utveckling, som gradvis kommer att påverka allas våra liv.

Stig Hagström, professor vid Stanford University, menade i samtal för några veckor sedan att vi inte har mer än 10 år på oss att få fram energikällor och energiteknik, som i rasande fart kan ersätta jordens enorma beroende av fossila bränslen. Varningslamporna blinkar oss rakt i ansiktet.

Nyss kom också rapporten från Brasilien, som berättade att regnskog motsvarande Belgiens areal hade avverkats eller bränts av under 2004. Trots alla insatser och varningar för effekterna av att Amazonas – denna jordens lunga – måste bevaras för atmosfärisk balans.

I perspektiven av de illavarslande scenarier som nu formuleras vore det faktiskt inte helt ur vägen att energi- och miljöfrågorna, och då satta i sina globala sammanhang, finge den centralaste platsen i den politiska debatten. Sverige löser inte dessa frågor självt, vi behöver kraftfulla men demokratiskt grundade, internationella institutioner och processer.

Därför behövs det globala samtalet.

Därför behövs ett reformerat EU och ett FN, som kan representera oss alla.

Bo Ekman