Monday, January 30, 2006

Tällberg – Davos – Tällberg

Vi lämnade Tällberg Forum förra året med känslan av att tiden rinner ifrån oss när det gäller att fixa till ekvationen tillväxt/energi/miljö – säkert, balanserat, uthålligt i generationer framöver. Varningssignalerna har blivit allt tydligare sedan dess.

I Davos, där World Economic Forum har haft sitt årliga möte, dominerade närings-livets och finansmarknadens optimism. Det blir lätt så när en grupp dominerar –
80 procent av de 2 400 deltagarna. Näringslivets naturligaste tonläge är just optimism, när tillväxten går så det ryker i Kina liksom i Sverige.

De klokaste rösterna mitt i kakofonin i Davos var Kofi Annans och Bill Clintons. De talade båda om besinning inför de två största och växande faror som klimatförändringen och den ökande ojämlikheten mellan rika eliter och de maktlösa fattiga skapar. Beskedet i Davos var att globaliseringen mår bra, men att både människor och natur mår allt sämre på många håll runt planeten.

Mot dessa ledares försök att föra in moral och långsiktigt ansvarstagande i hand- lingsmönstren står senator McCains (kanske blivande republikansk presidentkandidat) löfte att ”utplåna alla fiender till västvärlden” och vissa oljebolags rosenröda bild av sin – och vår – energiframtid. President Mosharraf från Pakistan, förklarade för sin del med kraft och tydlighet att hans lands modernisering förvisso inte är det samma som att skapa ett nytt västland. Religiösa och kulturella motsättningar kommer att bestå.

Dessa motsättningar kommer till uttryck i makten över framtidens oljeförsörjning.

Jag övertygad om att statsmakt kommer att stå mot statsmakt, nationellt intresse mot nationellt intresse. Putin, Ahmedinejad och Chavez har redan demonstrerat att de har handen på kranen. USA och Storbritannien har demonstrerat att de har fingret på avtryckaren när det behövs. Irans upprustning blir ett hot för alla, både i väst och i den etablerade ordningen i den muslimska världen. Palestinas radikalisering spär på instabiliteten.

Den fråga som ändå så ofta ställdes i Davos var: är Du optimist eller pessimist? Jag finner det meningsfullare att fråga: var befinner vi oss mellan fruktan och hopp, mellan tvivel och tvärsäkerhet.

Det blir de viktigaste frågorna att ställa vid Tällberg Forum 2006.

Bo Ekman