Monday, August 27, 2007

Centralisering ingen naturlag

Det är med glädje jag läser att Dalarna nu går från åtta till nio dagliga tågförbindelser med Stockholm. Det är kanske ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för oss som bor och verkar både i Dalarna och i Stockholm. Det är viktigt att inse att kommunikationer leder lika mycket bort som hit.

Urbaniseringstrenden i världen är obeveklig. Under 2007 kommer för första gången i historien fler bo i städer än på landsbygden. Om 20 år kommer 60 procent att bo i urbana miljöer.

Stockholm och Mälardalen ser sin framtid som ljus. Huvudstadens aptit är stor och saluför sig nu under namnet ”Capital of Scandinavia”. Hit ska centreras politik, finans, administration, kunskap, utbildning, och den snabbt växande tjänstesektorn. Här är mötesplatsen.

Nye universitetskanslern Anders Flodström driver tesen att högre utbildning och forskning skall samlas i fem storstadsuniversitet. Ansvarsutredningen vill centralisera regionförvaltning och sjukvård. Huvudkontoren har försvunnit från utmarkerna i glesbygder och flockas kring Stureplan och Kungsträdgården.

Men samtidigt har aldrig möjligheterna till snabb kommunikation – både fysisk och elektronisk – varit större än i vår tid. Jag tror att vi kan räkna med bättre vägar, bättre järnvägar, bättre flygförbindelser och ett ännu mer effektivt och heltäckande Internet. Mobiltelefoner blir avancerade kommunikationsterminaler. I denna utveckling ligger att vi kan jobba varsomhelst och hursomhelst och närsomhelst.

En professor förutspådde häromdagen i ett föredrag i Gagnef att Dalarna snart skulle bli tömt och flyttat till ”mötesplatserna och galleriorna i Stockholm”. Men Dalarna skulle ändå ha en roll att fylla som rekreationsställe; vi skulle åka tillbaka till hus och gårdar för fritid.

Jag tror inte alls det behöver bli så. Jag tror inte att centralisering är en naturlag.

Det är en tankekonstruktion som har sina rötter i att utveckling skulle vara detsamma som rationalisering, större byråkratier och enheter.

Självklart kan kreativiteten också gå i andra riktningen, att vi kan hitta på hur vi bäst kan arbeta i mindre sammanhang, i mindre enheter, men ändå inte bli offer för högre kostnader. Det är viktigt att påminna om att Sverige under sex år haft en utomordentlig konjunktur. Lönsamheten i företag har slagit rekord. Statsfinanserna är i god ordning. Många kommuner går bra. Det finns mycket pengar. Det borde finnas utrymme att experimentera med och satsa på mer okonventionella lösningar än stereotyp centralisering.

Förutsättningarna för decentralisering och småskalighet utvecklas inom många teknikområden: medicin och sjukvård, energiproduktion, automatisering, pedagogik och utbildning, kulturproduktion, media och besöksnäring. Men vissa verksamheter förblir storskaliga som Kvarnsvedens pappersmaskin eller Volvos Torslandafabrik. Men till och med Volvo visade faktiskt på sin tid att det gick att lönsamt skala ned bilproduktion och förlägga den till Kalmar - bara man ville.

Nästa specialitet för region Dalarna och Högskolan borde bli att utveckla kompetens i världsklass att bryta centraliseringstrenden och utveckla ett samhälle som är bäst i världen på att tillämpa ny teknik för mindre skala.

Bo Ekman

Monday, August 20, 2007

Siljan

Jag är övertygad om att de allra flesta som drar till Siljan bär på en bild av frisk och vacker natur som förenar det storslagna med det intima. Den är både besöksnäringens och besökarnas viktigaste tillgång.

Aktiv miljöpolitik är inte att bevara boendemiljöer och verksamheter som de en gång var. God miljöpolitik är att se till att all mänsklig verksamhet utvecklas utan långsiktiga skadeverkningar på de ekologiska system som utgör själva förutsättningen för liv och all ekonomisk verksamhet. Detta gäller givetvis i allra högsta grad också den del av bygdens verksamhet som utgörs av besöksnäringen och turismen.

Just nu debatteras intensivt på tidningarnas insändarsidor cruisingen i Falun och i Rättvik. Kärleken till gamla bilar och bensinslukande amerikanare är i kollision med miljöintressen och medborgarnas tillgång till sin stad eller ort. Det här fenomenet är förvisso inte bara ett problem för Dalarna. Västerås har sitt Power Meet och runt Mälaren cirkulerar i slutet av augusti 20 000 motorcyklar i Mälaren runt.

Det finns en tydlig tendens i vår tid i att vilja samlas till stora gemensamma manifestationer. 15 000 kör Vasaloppet, många cyklar Vättern runt, 3000 simmar i Vansbro och Robert Wells samlar 4000 i Dalhalla varje kväll. Evenemangsindustrin växer. Den förutsätter bilen och effektiva transporter.

Men obevekligen kommer opinionen kring de olägenheter, och framförallt utsläpp den evenemangsknutna bilismen genererar, att komma i debattens fokus. Den kommer också att pressas av ökande bensinpriser och koldioxidskatter. Ju tydligare effekterna av den obevekliga globala uppvärmningen kommer att bli desto skarpare blir kraven på åtgärder.

Jag tror det allra bästa är att evenemangsarrangörerna själva tar initiativ till att utveckla en framsynt miljöpolitik för just sina evenemang i samarbete med sina deltagare. Detsamma gäller givetvis för alla typer av företag. Varför skulle evenemangsindustrin stå vid sidan av detta?
Rättvik Classic Car Week är ett viktigt evenemang inte bara för Rättvik, utan även för regionen. Det är en glädje att se många av dessa välhållna och välskötta bilklassiker. Classic Car Week har givetvis, som alla större evenemang av den här typen, en ”svans” att ta hand om. Men Classic Car Week borde formulera miljönormer, för de bilar som ska tillåtas delta i cruisingen, vad avser bränsleeffektivitet och avgasrening. Katalysatorer bör vara ett villkor för att få delta.

Man bör också utveckla normer för hur cruisingen ska fungera i relation till samhälle och natur. Man kan arrangera särskilda aktiviteter kring miljökunskap, seminarier om bil och miljö och andra utbildningsaktiviteter. Man kan engagera ledande företrädare från bilindustrin som ju nu mangrant intensifierar miljöanpassning och bränsleeffektivitet.

De bilföretag som inte möter de allt hårdare miljökraven kommer inte att överleva. Så blir det nog också i framtiden för stora bilburna evenemang. Om Rättvik och Classic Car Week tar ett framsynt initiativ kan de istället bli en förebild och föregångare och bevara en folkfest som engagerar och stimulerar så många människor runt om i samhället. Detta gäller hela vår besöksnäring.