Friday, March 20, 2015

Att förena principer med pragmatism


På juldagsmorgonen 1972 satte sig Olof Palme vid köksbordet hemma i Vällingby. I ilska och vanmakt skrev han ett uttalande om de amerikanska terrorbombningarna över Hanoi. USA’s reaktion blev att kalla hem sin Stockholmsambassadör. Tre år senare tvingades USA dra sig ur Vietnam.
USA’s dåvarande utrikesminister Henry Kissinger hade 1972 inlett hemliga förhandlingar med Hanoiregimen. 1971 tog han initiativet till en normalisering av USA’s relationer med Kina. Han tilldelades, tillsammans med sin vietnamesiske medförhandlare Le Duc Tho, Nobels Fredspris 1973. Denne avstod från att ta emot det kontroversiella priset, eftersom kriget fortfarande pågick.
Kissinger har i sina eftermälen efter Palme uttryckt sig med den största respekt. Jag tror till och med att han anser att Palmes – och Sveriges - opinionsbildning något bidrog till att vidga förhandlingsfönstret för amerikanerna.
Palme var ingen duvunge i internationella relationer. Han var resultat-orienterad. Han förstod att vapen behövs för att både skapa och försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Därför stödde han till exempel den kontroversiella vapenaffären med Indien, den så kallade Boforsaffären.
Nu är det Margot Wallströms tur att söka förena demokrati och vapen i det snårigt komplexa Mellanöstern. Samtidigt som islamofobin sprider sig i Europa och i Sverige är Sverige återigen steget före den konventionella västopinionen. För detta får hon ovett från näringslivet. Hugg och slag från oppositionen. Intet annat att vänta. Näringslivet har inget annat intresse än sitt eget. Så ska det också vara.
Saudiarabien är ett ungt land, etablerat 1932. En beduinhövding, Saud, besegrade och förenade stammarna på den Arabiska halvön. Inom territoriet ligger de heliga städerna Mekka och Medina, där profeten Muhammed verkade på 600-talet. Uppdelningen av islam i huvudsekterna Sunni och Shia skedde redan på 700-talet. Ingen av dessa sekter är entydiga. Islam är en mångtydig religion. Saudiarabien är företrädesvis Sunni, medan ärkefienden Iran är Shia.
Oljefyndigheterna i Saudi gjordes år 1937. Saudiarabien fick därigenom omedelbart en central geopolitisk ställning. Saudiarabien har fortfarande stor makt över oljepriset. Ett lågt oljepris skadar Iran (och Ryssland).
Saudiarabien är komplext, mångtydigt och motsägelsefullt. Landet är en modern välfärdsstat samtidigt som det – till dels – bygger på barbariska tillämpningar av religiösa och politiskt/konstitutionella principer. Den pågående moderniseringen av Saudiarabien är en balansgång på slak lina. Å ena sidan behovet av snabba insteg i ett samhälle som bygger på Deklarationen om de Mänskliga Rättigheterna, å andra sidan att undvika den fasansfulla konflikt som ett sammanbrott för regimen i Riyadh skulle medföra i hela Mellanöstern.
Margot Wallströms initiativ i Palestinafrågan och ökat diplomatiskt tryck på moderniseringen i Saudiarabien är välbetänkta bidrag till den processen.
Publicerad i Dalarnas Tidningar 2015-03-19