Vart ska de ta vägen? - Västvärldens medelklass måste välja mellan utestängning och integration

De kommer från söder och öster, från Afrika, från Mellanöstern - från Syrien, Afghanistan, Somalia, Jemen, Irak, Kurdistan - från många olika kulturer och språkområden, de flesta äldre än det svenska.
 
Rädslan för dessa strömmar av människor på flykt från krig och konflikter har vuxit sig stark hos oss. Europa stängs allt effektivare. Ett humanistiskt ideal kompromissas stegvis.
 
De rika nationerna, där en tidigare utsatt medelklass erövrat ett mått av social och ekonomisk trygghet, hotas nu av en jagad underklass. Den söker inget annat än den sociala och ekonomiska trygghet som de europeiska och amerikanska medelklasserna byggt under något halvsekel.
 
Murar, taggtrådsstängsel och diken reses och grävs för att markera gränserna. Flyktvägarna in till drömländerna Europa och USA täpps till samtidigt som flyktingströmmarna byggs på. Steg för steg skärper de rika länderna sina skyddsmekanismer. Flyktinghanteringen brutaliseras. Nya regler och procedurer vidtas. Självklart blir de allra svagaste de mest utsatta.
 
Vad är strategin? Vad är tanken? Vart ska dessa människor som inte får asyl, som inte får plats i flyktinglägren ta vägen? Vart?
 
Den internationella politiken förs idag långt borta från de moraliska ideal som var ledande för Elenor Roosevelt när hon ledde arbetet på Deklarationen om de Mänskliga Rättigheterna 1947-48.

Rädslan och hatet för och gentemot muslimer finns överallt i våra samhällen. Det finns inte ”bara” inne hos några Sverigedemokrater. Flyktingpolitiken har drivit stadigt högerut. Min övertygelse är att den resan inte har kommit till vägs ände. Frågan är om vi kan bromsa rutschkanan högerut.

Det byggs och konstrueras stängsel och barrikader inte bara i Europa utan också i Amerika och i Asien. Rädslan för det främmande är stor. Jag hör den ofta. Men jag hör också människor med god vilja som strävar efter ännu ej befintliga politiska förhållningssätt att samtidigt klara både den ekonomiska och moraliska krisen. USA är ju på många sätt ett öppnare samhälle. Där tar Trump kris-tjuren vid hornen i ett vågat politiskt spel. Kanske han vinner, kanske han förlorar. Under alla omständigheter har han drivit politik och opinion i en icke-demokratisk riktning.

Europa står i och för sig inför samma dilemma som USA och Canada. Det hoppfulla är att situationen kommer att forma ett nytt ledarskap som tar moraliskt spjärn. Vi får hoppas att det blir så.

Kanske svaret finns i Siljansnäs, där lokalbefolkningen vägrade att efterfölja Migrationsverkets påbud om omlokalisering av människor som funnit en tillfällig trygghet i sin söknad efter berättigande i någon form av samhällsgemenskap.
Men den stora frågan kvarstår, hur ser det samhälle ut som förmår lösa vår tids allra största utmaning - integration eller förintelse? Vart ska de ta vägen?

Publicerad i Mittmedia 2016-09-06

Trumps väljare uppskattar att han går emot etablissemanget

Donald Trump höll häromdagen sitt linjetal om sina utrikespolitiska förhållningssätt och sin utrikespolitiska idévärld. Han talade i drygt 50 minuter. Talet var genomarbetat, inte improviserat. Talet utgör en plattform för hans fortsatta kampanjarbete för att vinna presidentvalet den 8 november. Vinna hela makten.

Det är viktigt att komma ihåg att republikanerna äger makten i både Senaten och i Representanthuset. Makten över Högsta Domstolen står och väger. En ny domare kommer att utses efter valet. Det kan alltså hända att Abraham Lincolns gamla parti får makten över samtliga de viktigaste politiska institutionerna i Washington.

Det republikanska partiet grundades år 1854 Det demokratiska partiet kom till år 1828.  Inget svenskt parti är lika gammalt eller äldre. Socialdemokraterna grundades år 1889.
Amerikas Förenta Stater är som nationalstat mycket yngre än Sverige men dess demokratiska institutioner är äldre än de svenska.
Amerika utvecklades och byggdes stegvis genom invandringen från Europa. Invandringen drevs av människors flykt från religiöst, politiskt, socialt och ekonomiskt förtryck och drömmarna om nya möjligheter. Invandrarna till det stora landet i väster sökte hopp om en framtid i frihet. Deras kollektiva längtan blev till vad som har kommit att kallas ”the American dream”.

Den gemensamma nämnaren för de människor som utvandrade för att ta det nya oplöjda landet i besittning var frihet från överhet. Detta är en grundbult i tillkomsten av USA’s politiska liv. USA tillkom alltså genom att skaror av sinsemellan oliktänkande drog västerut. Många av dem grundade små samhällen, till exempel Bishophill (Biskopskulla) i Illinois, där en sekt svenska protestanter grundade ett särlevande samhälle.

Den amerikanska drömmen är månghövdad men sprungen ur människors vilja till frihet från övermakt och rätten att försvara denna frihet, att bestämma över sig själv och sina tillgångar.
Hatet mot, eller fruktan för överheten är en grundbult i USA’s tillkomst och i landets politiska liv. Överheten symboliseras idag av ”Washington”, alltså den federala byråkratin. Det finns alltid en jordmån för proteströrelse och den isolationistiska nationalism som just nu vuxit sig stark i landet. ”Washington” representerar överheten. Hillary Clinton personifierar denna överhet. Trump, den stenrike entreprenören, personifierar motsatsen. Han personifierar också den konservativa amerikanska drömmen. Han är en politikens John Waine.
Trump förmedlar, förmodligen mycket genomtänkt och medvetet, en förenklad världsbild (i förhållande till vår): alla problem är lösbara förutsatt att USA får förbli den ledande världsmakten. Därför Trumps slogan: ”Make America great again” och att amerikanska medborgare får förbli okränkta och trygga: ”Make America safe again”.
Men så blir det inte, därför att resten av världen blir allt trasigare och USA har under de senaste 50 åren visat sig oförmöget att lappa och laga en fragmentiserad värld. USA har också bidragit till nya konflikter, t ex genom de olycksaliga interventionerna i Libyen och Irak. Detta har tillsammans med kraftlös Syrienpolitik bäddat för de flyktingströmmar som både Europa och Nordamerika värjer sig emot. Både bland väljare i de Europeiska länderna och i USA saknas politiska mandat och ekonomiska resurser att lösa dessa svåra mellanmänskliga problem som vi står mitt uppe i.

 

Publicerad i Mittmedia, Dalarnas Tidningar 2016-08-23